21 februari 2015

Dyslexi - Nummer 1 2015 ute nu!

Reflektioner kring svensk dyslexiforskning och dyslexipedagogik – Mats Myrberg



I det senaste numret av tidskriften Dyslexi skriver professor Mats Myrberg en artikel där han reflekterar över svensk dyslexiforskning och dyslexipedagogik. Myrberg utgår från tre aktuella doktorsavhandlingar där en av dem är Tjernberg (2013) Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken). 


Myrberg skriver om Tjernbergs studie:
"En fråga Catharina utgår från i sitt arbete är varför de omfattande satsningarna på läs- och skrivpedagogisk utveckling i skolan, såväl i Sverige (”satsningar i särskild ordning”) som i USA (”No ChildLeft Behind”) satt så lite avtryck i förbättrade resultat. Samtidigt som läsforskningen visat på uppmuntrande resultat av interventionsstudier har elevernas läs- och skrivförmåga inte förbättrats. Det har uppenbarligen mött svårigheter att omsätta forskningsresultaten i praktisk pedagogik. En viktig fråga i Catharinas studie är därför hur mötet mellan forskningsbaserad kunskap och så kallad ”tyst kunskap” i läraryrket ter sig. Vad är det som konstituerar lärarskicklighet, och hur uppkommer, bibehålls och utvecklas den?" (Myrberg, 2015).
Myrberg presenterar studiens resultaten och diskuterar dessa i förhållande till dyslexiforskning och dyslexipedagogik:
"Utmärkande för den praktiska pedagogiken i Catharinas studie är att lärandet i klassen är synligt för såväl läraren som eleven (jfr John Hatties begrepp ”Visible Learning”!). Detta gynnar såväl elevernas som lärarnas eget lärande. Mentorskap, och fortgående pedagogiska samtal med kolleger och deltagande forskare är hörnpelare i lärarnas dagliga kompetensutveckling. Genom mentorskap och kollegiala auskultationer skapas en gemensam erfarenhetsbas som bildar utgångspunkt för pedagogiska samtal. Det finns avsatt tid för denna informella fortbildning. Inte minst betyder lärarstudenternas deltagande i dessa professionella möten nytillskott i den pedagogiska diskussionen. Catharinas återkommande samtal med lärarna har enligt deras egen utsago stor betydelse i den vardagliga fortbildningen. Här äger den så viktiga kopplingen mellan teori och praktik rum. Ett grundelement i skolans fortbildningsfilosofi är att forskning och kompetensutveckling sker i det vardagliga skolsammanhanget. Ett problem är annars att den forskning som förväntas vägleda den pedagogiska praktiken i stor utsträckning är avkontextualiserad. Detta kan vara en viktig förklaring till varför den omfattande läsforskningen inte lyckats få fäste i den pedagogiska vardagen. I skolan i Catharinas studie bildar de forskningsbaserade principerna utgångspunkt för handlingsmodeller. Denna ingrediens är viktig för att omsätta forskningen i framgångsrik pedagogik. ”Den forskande läraren” är en nyckelagent i detta sammanhang (Myrberg, 2015).
Myrberg avslutar med åtta önskningar när det gäller framtidens dyslexiforskning där dessa båda ingår:
 
- Lärarskicklighet omnämns i många sammanhang som den viktigaste förklaringsgrunden till skillnader i skolkvalitet. Ändå har anmärkningsvärt få vetenskapliga studier i Sverige ägnats åt detta. Lärarskicklighet är ett svårfångat fenomen med kvantitativt orienterade metoder. Jag vill se fler studier av ”excellent teaching” i den tradition som Catharinas avhandling företräder, men också jämförande studier av specialpedagogiken i lärarutbildning i Sverige och våra nordiska grannländer.


- Slutligen, men kanske av grundläggande betydelse för kvalitet och relevans i framtida dyslexiforskning, är forskarkurser över ämnes- och fakultetsgränser. Vi måste få ökad bredd i metodkunskaper för att motverka ideologiska och vetenskapliga lägerbildningar. Idag kan jag tyvärr se tendenser till ett nytt läskrig där forskning kring svenskämnes didaktik ställs emot kognitivt orienterad forskning.

Källa: Myrberg, M. (2015). Dyslexi – Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter. Nr 1, 2015. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar