En bro mellan teori och klassrumspraktik
När min doktorsavhandling Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande publicerades 2013, beskrevs den som ett nydanande bidrag inom fältet. Studien bröt ny mark genom att bygga en bro mellan den teoretiska Studies in Excellence-traditionen och den konkreta vardagen i svensk skola. Min forskning vilar stadigt på denna tradition. Genom att flytta fokus från problem och brister till att synliggöra vad som gör framstående lärare och skolor effektiva, söker jag svaren i det som bevisligen fungerar.
Vad utmärker undervisningen i klassrum där alla elever lyckas med sin läs- och skrivutveckling?
I min avhandling, liksom i mina fortsatta klassrumsstudier, söker jag svaret på denna fråga. Genom att syntetisera den internationella Studies in Excellence-traditionen – med teoretiska fundament från forskare som Pressley, Langer, Allington och Darling-Hammond – appliceras denna omfattande forskningsbas på en svensk skolkontext. I mötet mellan teori och klassrumsbaserad empiri framträder ett tydligt mönster: framstående läs- och skrivundervisning vilar på en intrikat väv av didaktisk skicklighet, höga förväntningar och en rik språklig miljö.
Kärnan i denna framgångsrika klassrumspraktik är lärarens förmåga till situationsanpassad teoretisk förankring. Det handlar om en så djup didaktisk kompetens att läraren i stunden kan tillvarata pedagogiska möjligheter och kalibrera undervisningen efter elevernas kognitiva och språkliga nivå. Detta brukar jag kalla att fånga didaktiska ögonblick (Tjernberg, 2013). En sådan flexibilitet förutsätter ett processinriktat arbetssätt, där läs- och skrivaktiviteter flätas samman i meningsfulla, språkutvecklande och kommunikativa sammanhang.
Vidare är klassrumskulturen och lärarens förhållningssätt helt avgörande. Genom att möta eleverna utifrån deras unika styrkor och upprätthålla genuint höga förväntningar skapas en miljö präglad av djup tilltro till deras inneboende förmåga. I dessa klassrum genomsyrar litteratur och skriftspråkliga aktiviteter hela verksamheten. Det är en praktik som drivs framåt av lärarens ständiga didaktiska reflektion – en systematisk växling mellan teori, praktik och utvärdering utifrån hur eleverna lär bäst (Tjernberg, 2013). Det är just denna dynamik som realiserar mitt begrepp delaktighet och lärande, där upplevelsen av att vara delaktig och processen att få lära utgör en ömsesidigt beroende och oskiljaktig helhet.
Denna undervisningsskicklighet är dock sällan en isolerad prestation. Den frodas bäst i sammanhang där en levande kultur av kollegialt lärande, mentorskap och strategiskt ledarskap inte bara tillåts – utan aktivt prioriteras – som fundament för pedagogisk excellens.
Studies in Excellence
Studies in Excellence-traditionen innebär att forskare studerar framgångsrika skolor och exemplariska lärare för att identifiera mekanismerna bakom deras goda resultat. I stället för ett bristperspektiv synliggör denna forskning bärande framgångsfaktorer och fungerande mönster. Traditionen lyfter särskilt fram lärarens aktiva roll, ett starkt pedagogiskt engagemang och vikten av en välbalanserad undervisning, där explicit avkodning integreras med en djupgående text- och läsförståelse.
Inom denna forskningstradition är Michael Pressley, Judith Langer och Linda Darling-Hammond särskilt framträdande namn. Som fältets tveklöst viktigaste pionjär lade Pressley grunden för traditionen inom läs- och skrivområdet. I sitt inflytelserika verk Reading Instruction That Works undersökte han och hans kollegor klassrumsmiljöer hos exceptionellt skickliga lärare. Resultaten visar att pedagogisk excellens utmärks av en balanserad literacyundervisning (balanced literacy instruction), där en strukturerad undervisning i läs- och skrivfärdigheter vävs samman med meningsfulla text- och skrivsammanhang i en balanserad helhet, allt inom en miljö som präglas av hög motivation och stort engagemang.
Judith Langer har i sin tur studerat vad som kännetecknar skolor som lyckas exceptionellt väl med att utveckla elevers läs- och skrivförmåga. I den banbrytande studien Beating the Odds undersökte hon skolor i socioekonomiskt utsatta områden som presterade långt över förväntan. Langers forskning visar att framgångsrika lärare integrerar läs- och skrivundervisning, upprätthåller höga förväntningar samt stödjer eleverna att nå en djupare textförståelse genom strukturerade textdiskussioner.
Linda Darling-Hammond tillhör också denna tradition, men bidrar med ett bredare utbildningspolitiskt och skolsystemiskt perspektiv. Som världsledande forskare inom skolutveckling, likvärdighet och lärarutbildning – bland annat genom projektet Studies of Excellence in Teacher Education – har hon studerat framgångsrika skolsystem globalt för att ringa in utbildningsexcellens. Hennes forskning synliggör att lärares yrkeskompetens och kontinuerliga professionella utveckling utgör den enskilt viktigaste faktorn för elevers prestationer och framgång.
Richard Allington har i nära anslutning till Michael Pressleys banbrytande forskning studerat de specifika karaktärsdrag och metoder som kännetecknar lärare i högpresterande klassrum. Allingtons arbete fokuserar på de miljöer där i stort sett alla elever lyckas knäcka läskoden under sina tidiga skolår. Genom att omsätta Presleys teorier om balanserad läsundervisning i praktisk klassrumsobservation, visar Allington hur skickliga lärare kombinerar explicit strategiundervisning med ett genuint engagemang för litteratur – en symbios som blir helt avgörande för elevernas tidiga läs- och skrivutveckling.
I min forskning om den svenska skolpraktiken tillämpar jag samma vetenskapliga ingång som ovanstående forskare genom att studera lärare och skolor med dokumenterad framgång över tid. Med teoretisk förankring i Michael Pressleys, Judith Langers och Linda Darling-Hammonds arbeten, ringar jag in specifika framgångsfaktorer i en svensk kontext. Studien har uppmärksammats för att explicit förena Studies in Excellence-traditionen med svensk skolpraktik. Resultaten bekräftar de amerikanska studierna och visar att lärarens förmåga att tolka diagnostiska signaler i klassrummet, skapa en rik språkutvecklande miljö, balansera literacyundervisningen samt etablera ett starkt kollegialt lärande är avgörande nycklar för elevernas framgång.
Att intresset för denna forskningstradition är stort i Sverige syns inte minst i spridningen av min avhandling, Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande, som i dagsläget har mellan 65 000 och 70 000 nedladdningar i DiVA. Denna vetenskapliga grund har även fått praktisk omsättning och legat till grund för Läslyftet, där jag har medverkat som författare till lärmoduler och som processledare i Skolverkets nationella fortbildningssatsning.
LÄNK TILL AVHANDLINGEN:
Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Doktorsavhandling i specialpedagogik, Stockholms universitet.
Open access, DIVA:
www.diva-portal.org
En populärvetenskaplig version av avhandlingen, utgiven av Natur & Kultur:
www.nok.se
Referenser
Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Doktorsavhandling i specialpedagogik, Stockholms universitet.
Tjernberg, C. (2013). Framgångsrik läs- och skrivundervisning. En bro mellan teori och praktik. Natur & Kultur, Stockholm. ISBN 978-91-27-13738-7
Tjernberg, C. (2018). Processinriktad läs- och skrivundervisning - en väg till inkludering? Stockholm, Liber. ISBN 978.98-47-12499-2
Tjernberg, C., & Heimdahl Mattson, E. (2014) Inclusion in practice: a matter of school culture. European Journal of Special Needs Education, 29, 2, 247-256. https://doi.org/10.1080/08856257.2014.891336
Tjernberg, C. & Heimdahl Mattson, E. (2021). Synthesising inclusive and didactic research – a way to ensure the participation and learning of every student? Nordic Studies in Education, 41(3), 1–16. https://doi.org/10.23865/nse.v41.2831
Begrepp: Delaktighet och lärande (Tjernberg & Heimdahl Mattson, 2021)